Ortorexi - En komplex ätstörning

Vad är ortorexi?

Ortorexi, ett begrepp som först definierades 1997, beskriver en besatthet av att konsumera endast hälsosam mat. Det är en fixering vid både mat och träning som går utöver vanliga hälsosamma vanor. Till skillnad från andra ätstörningar som anorexi och bulimi, som ofta fokuserar på viktnedgång, koncentrerar sig ortorexi på matens kvalitet snarare än kvantitet. 

Detta beteende har inte erkänts som en formell ätstörningsdiagnos i större medicinska manualer, men dess allvar och påverkan på individers liv blir alltmer uppmärksammat i vetenskapliga studier.

Symptom och tecken på ortorexi

Personer som lider av ortorexi kan uppleva ett intensivt behov av att kontrollera och planera varje aspekt av sin kost. Detta innebär ofta att de spenderar en oproportionerligt stor del av sin tid på att planera, inköpa och tillaga det de anser vara ”hälsosamma” livsmedel. Denna fixering kan nå en punkt där den stör det dagliga livet, inklusive arbete och personliga relationer. 

Ett tydligt varningstecken är en stark ångest vid tanken på att konsumera mat som inte uppfyller deras stränga standarder för hälsosamhet. Denna ångest kan manifestera sig i olika former, som oro, skam, eller till och med panikattacker.

Dessutom kan personer med ortorexi börja isolera sig socialt. De kan undvika att delta i sociala evenemang som inkluderar mat, eller vägra att äta mat som de inte själva har förberett. Detta kan leda till konflikter med vänner och familj, och en känsla av isolering och ensamhet. 

Fysiskt kan ortorexi leda till allvarliga hälsoproblem. Strikta kostregler och eliminering av hela livsmedelsgrupper kan resultera i näringsbrist, viktnedgång, och i allvarliga fall, undernäring. Dessa fysiska symptom kan vara svåra att upptäcka i början, men kan bli mer uppenbara över tid. Det är viktigt att notera att även om någon inte uppvisar uppenbar viktnedgång, kan de fortfarande lida av ortorexi och dess skadliga effekter på både fysisk och psykisk hälsa.

Den dolda verkligheten av ortorexi

Ortorexi, trots att det är en allvarlig ätstörning, förblir ofta dold och oupptäckt. Detta beror delvis på samhällets positiva syn på extrem hälsosam mat och träning, vilket kan maskera problematiska beteenden som en del av en ”hälsosam livsstil”.

Omfattningen av oupptäckt ortorexi

Omedvetenhet hos drabbade: Många som lever med ortorexi kanske inte ens är medvetna om att deras beteenden är problematiska. Det är vanligt att dessa individer betraktar sin extrema hälsosamhet som en dygd snarare än en hälsorisk.

Samhällets roll: Samhällets fokus på diet och träning kan ofta förvärra problemet, genom att göra det svårt att skilja mellan hälsosamma vanor och en ätstörning.

Konsekvenser av bristande medvetenhet

Behovet av hjälp: Brist på medvetenhet kan hindra individer från att söka hjälp, vilket kan leda till långvariga hälsoproblem och allvarlig psykisk ohälsa.

Utbildning och medvetenhet: Det är avgörande att utbilda både allmänheten och hälsovårdspersonal om ortorexi för att säkerställa tidig upptäckt och behandling.

Främja en kultur av öppenhet

Bryta tystnaden: Genom att uppmuntra öppna diskussioner om ortorexi och andra ätstörningar, kan vi bidra till att minska stigma och skam som ofta är förknippade med dessa tillstånd.

Stöd och hjälp: Att främja en kultur där det är accepterat och uppmuntrat att prata om och söka hjälp för ätstörningar är avgörande för att ge stöd till de som behöver det.

Genom att öka medvetenheten om ortorexi och dess dolda verklighet, kan vi skapa en mer inkluderande och stödjande miljö för de som kämpar med denna allvarliga ätstörning.

Orsaker till ortorexi

Ortorexi kan ha sitt ursprung i en kombination av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. Höga krav på sig själv, samhälleliga ideal och stressande livshändelser kan alla bidra till utvecklingen av denna ätstörning. Det är också vanligt att personer med ortorexi har en historia av andra ätstörningar eller psykiska problem.

Hur skiljer sig ortorexi från andra ätstörningar?

Definition och fokus hos ortorexi

Fokus på matens renhet: Till skillnad från anorexi och bulimi, där fokus ligger på viktnedgång och kroppsuppfattning, koncentrerar sig ortorexi på matens ”renhet” och hälsobringande egenskaper. Denna ätstörning karakteriseras av en tvångsmässig oro för att äta ”rätt” och ”ren” mat, vilket ofta leder till att individen undviker stora grupper av livsmedel.

Selektivitet och restriktivitet i matval

Eliminering av livsmedelsgrupper: Individer med ortorexi kan utveckla mycket specifika och begränsande regler kring vilka livsmedel som är acceptabla. Detta kan inkludera en omfattande eliminering av livsmedel som anses vara ”ohälsosamma” eller ”orena”, vilket kan sträcka sig från processade livsmedel till vissa typer av kött och mejeriprodukter. Denna restriktivitet går ofta långt bortom normala hälsosamma ätbeteenden och kan resultera i allvarliga näringsbrister och fysiska hälsoproblem.

Emotionella konsekvenser av att bryta mot kostregler

Ångest och skam vid avvikelser: En av de mest framträdande aspekterna av ortorexi är den intensiva ångest, skam eller självförakt som individer kan uppleva vid avsteg från deras strikta kosthållning. Denna emotionella reaktion skiljer sig från ångesten som är förknippad med anorexi eller bulimi, vilken ofta är relaterad till viktuppgång eller kroppsuppfattning. Denna psykologiska aspekt av ortorexi kan göra det svårt att bryta mönstret av tvångsmässigt beteende och kan kräva specialiserad behandling.

Behandling och stöd vid ortorexi

Tidig upptäckt och behandling är avgörande. Behandlingen kan inkludera näringsrådgivning, terapi för att hantera ångest och kontrollbeteenden, och stöd för att återuppbygga en hälsosam relation till mat. Om personen även lider av undernäring eller andra fysiska hälsoproblem, bör dessa adresseras först. I vissa fall kan samtalsterapi och medicinsk behandling för associerade psykiska tillstånd som ångest eller depression också vara nödvändig.

Myter och missförstånd om ortorexi

Ortorexi, trots att det blir mer uppmärksammat, är fortfarande omgivet av en rad missförstånd och felaktigheter. Här är några av de vanligaste:

  • Inte en formell psykiatrisk diagnos: Många tror att ortorexi är en erkänd psykiatrisk diagnos, men faktum är att den inte finns med i stora medicinska manualer som DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) eller ICD (International Classification of Diseases).

  • Fokus på mat snarare än träning: Ortorexi är primärt kopplat till mat och kostvanor, och inte till fysisk aktivitet. Även om vissa individer med ortorexi också kan ha en besatthet kring träning, är det inte en central del av själva definitionen.

  • Viktnedgång inte alltid målet: En vanlig uppfattning är att alla ätstörningar, inklusive ortorexi, drivs av en önskan om viktnedgång. I verkligheten strävar många med ortorexi efter kontroll, renhet eller ”perfektion” i matintaget, snarare än viktminskning.

  • Överdriven hälsomedvetenhet: Det finns en uppfattning om att ortorexi enbart är en överdriven hälsomedvetenhet. Medan det börjar som en hälsosam intention, eskalerar beteendet till en ohälsosam och tvångsmässig grad av kontroll och restriktivitet.

  • Ensam om problemet: Många tror felaktigt att ortorexi är ett sällsynt problem. I verkligheten är det en växande oro, särskilt i samhällen med hög fokus på hälsa och fitness.

  • Enkel lösningsmetod: Det är en missuppfattning att ortorexi kan ”botas” enkelt genom att bara börja äta en mer balanserad kost. Behandlingen kräver ofta en multifacetterad strategi, inklusive psykologisk hjälp och näringsrådgivning.

Att söka hjälp: Steget mot återhämtning

Att ta det första steget för att söka hjälp för ortorexi börjar med att erkänna för sig själv att man har ett problem. Detta kan vara särskilt utmanande, eftersom gränsen mellan hälsosamma matvanor och en ohälsosam fixering vid ren mat ofta är suddig. Många individer med ortorexi kan initialt uppfatta sina vanor som helt enkelt en del av en hälsosam livsstil, vilket gör det svårt att se när dessa beteenden har blivit skadliga.

Söka professionell hjälp

När problemet har erkänts, är nästa steg att söka professionell hjälp. Detta kan innebära att man vänder sig till en näringsterapeut, psykolog eller psykiater. Dessa experter kan ge värdefulla insikter och strategier för att hantera ortorexi. Behandlingen kan variera beroende på individens specifika behov och kan inkludera:

  • Kost- och näringsrådgivning: För att hantera näringsbrister och återinföra en balanserad syn på mat.
  • Psykoterapi: Terapi sessioner, såsom kognitiv beteendeterapi (CBT), kan hjälpa till att adressera de underliggande psykologiska orsakerna till ortorexi. Terapin kan fokusera på att utveckla hälsosamma coping-mekanismer och att förändra destruktiva tankemönster.
  • Stödgrupper: Att delta i stödgrupper kan ge möjlighet att dela erfarenheter och få stöd från andra som genomgår liknande utmaningar.

Vägen till återhämtning

Att söka hjälp och påbörja behandlingen är ett modigt steg och en viktig del av återhämtningsprocessen. Det är viktigt att komma ihåg att återhämtning är en resa som kan inkludera både framgångar och utmaningar. Att ge sig själv tid och utrymme att läka är avgörande.

Skapa en hälsosam relation till mat och träning

En viktig del av återhämtningen är att återuppbygga en hälsosam relation till mat och träning. Detta innebär att lära sig att äta på ett sätt som är näringsmässigt balanserat utan att vara restriktivt och att hitta en balans i träningsrutiner som inte är tvångsmässiga eller skadliga.

Vanliga frågor:

Ortorexi är en ätstörning som karaktäriseras av en besatthet med hälsosam mat och träning. Personer med ortorexi är överdrivet fokuserade på matens renhet och kvalitet och kan utveckla strikta dietregler som kan leda till näringsbrist och social isolering.

Till skillnad från anorexi och bulimi, där fokus ofta ligger på viktnedgång och kroppsuppfattning, fokuserar ortorexi på matens renhet och kvalitet. Personer med ortorexi är mindre inriktade på sin kroppsbild och vikt, och mer på den upplevda kvaliteten av det de äter.

Vanliga symptom på ortorexi inkluderar en extrem fokusering på hälsosam mat, undvikande av sociala aktiviteter på grund av matregler, samt fysiska tecken som näringsbrist eller viktnedgång. Det kan även inkludera ångest vid tanken på att äta ”ohälsosam” mat.

Nej, ortorexi är för närvarande inte erkänd som en officiell ätstörningsdiagnos i större medicinska manualer som DSM eller ICD. Det är dock ett alltmer uppmärksammat tillstånd inom ätstörningsfältet och psykologisk forskning.

Behandling av ortorexi innefattar ofta en kombination av näringsrådgivning, psykoterapi och ibland medicinsk behandling för att adressera eventuella fysiska hälsoproblem. Viktigt är också att arbeta med underliggande psykologiska orsaker och hjälpa individen att utveckla en mer balanserad syn på mat och träning.

Lämna en kommentar…

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen