Ortorexi – En komplex och ofta missförstådd ätstörning
Ortorexi är en ätstörning som innebär en överdriven fixering vid att äta hälsosamt. Till skillnad från andra ätstörningar som anorexi och bulimi, där fokus oftast ligger på viktnedgång, handlar ortorexi om en besatthet vid matens kvalitet och ”renhet”.
För personer med ortorexi blir den strikt hälsosamma livsstilen ett tvång, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa.
Symtom och tecken på ortorexi
Ortorexi kan inledas som en vanlig önskan att äta hälsosamt men utvecklas till en tvångsmässig kontroll över matvalen. Vanliga symtom inkluderar:
Överdrivet fokus på att äta hälsosamt: De som drabbas av ortorexi ägnar mycket tid åt att planera, förbereda och kontrollera sin kost och ser det som ett tecken på renhet och självdisciplin.
Ångest och skam vid avsteg från kostplanen: Att konsumera mat som inte anses ”ren” kan leda till stark ångest och skamkänslor, vilket kan bidra till ett alltmer restriktivt och tvångsmässigt beteende.
Social isolering: Personer med ortorexi kan undvika sociala tillställningar där de inte har full kontroll över maten. De kan även uppleva att det är svårt att äta något de själva inte har tillagat, vilket kan skapa konflikter och leda till ensamhet.
Fysiska hälsoproblem: Strikt begränsning av matval kan resultera i näringsbrist, viktminskning och till och med undernäring, då viktiga näringsämnen och livsmedel ofta elimineras.
Varför ortorexi förblir dold och oupptäckt
Ortorexi är en särskilt svårupptäckt ätstörning då samhällsnormerna ofta uppmuntrar och hyllar en hälsosam livsstil. Många individer med ortorexi ser sitt beteende som en dygd snarare än en ohälsosam tvångstanke. Många ser inte riskerna med överdriven hälsomedvetenhet och hur det kan utvecklas till något destruktivt.
Även om personer med ortorexi inte alltid fokuserar på viktnedgång kan deras beteende leda till allvarliga konsekvenser, inte bara för kroppen utan också för deras sociala och psykiska välbefinnande. Detta gör att ortorexi ofta förblir oupptäckt, vilket ytterligare försvårar möjligheten att få rätt stöd och behandling.
Orsaker till ortorexi
Ortorexi kan ha flera bakomliggande orsaker och utvecklas ofta i samverkan mellan psykologiska, sociala och biologiska faktorer. Vanliga riskfaktorer inkluderar:
Perfektionism och kontrollbehov: Personer med starka drag av perfektionism eller kontrollbehov kan vara mer benägna att utveckla ortorexi. Att kontrollera kosten blir en hanteringsstrategi för att känna sig säker och organiserad.
Sociala medier och samhällsnormer: I en tid där idealiserade bilder av ”hälsa” och ”ren mat” är vanliga på sociala medier, kan en hälsosam livsstil lätt gå över till något mer extremt. Sociala medier kan förstärka ideal och normer som bidrar till att skapa en tvångsmässig syn på hälsosam mat.
Bakgrund med andra ätstörningar: Personer som tidigare har kämpat med andra typer av ätstörningar eller psykisk ohälsa, som ångest eller tvångssyndrom, kan vara mer benägna att utveckla ortorexi.
Hur ortorexi skiljer sig från andra ätstörningar
Ortorexi fokuserar på matens ”renhet” och kvalitet snarare än på viktnedgång, vilket skiljer det från anorexi och bulimi. Några av de främsta skillnaderna inkluderar:
Fokus på kvalitet framför kvantitet: Vid ortorexi handlar besattheten om att äta ”rätt” snarare än att minska kalorier. Detta innebär att personen kan vara mer intresserad av vilka typer av mat som konsumeras och undviker allt som anses ohälsosamt eller ”orent”.
Strikta regler kring vad som är acceptabelt att äta: Personer med ortorexi följer ofta mycket strikta kostregler som kan vara svåra att bryta utan att känna sig ångestfyllda eller skamsna. Detta kan leda till att hela livsmedelsgrupper utesluts, vilket gör att de löper stor risk för näringsbrist.
Emotionella konsekvenser vid avvikelser: Att avvika från den strikta dieten kan leda till kraftig ångest och självanklagelse, då de upplever att de misslyckats med att uppnå sina hälsoideal.
Behandling och stöd vid ortorexi
Att behandla ortorexi kräver ofta en kombination av psykologisk och medicinsk hjälp. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar:
Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT är en vanlig behandlingsmetod för ortorexi som syftar till att hjälpa personen att identifiera och förändra ohälsosamma tankemönster och beteenden kring mat.
Näringsrådgivning: Att arbeta med en dietist eller näringsterapeut kan hjälpa personer med ortorexi att återupprätta en balanserad och varierad kost samt förhindra näringsbrist.
Stödgrupper och socialt stöd: Att prata om sina erfarenheter med andra som förstår eller delar liknande upplevelser kan vara ett viktigt stöd för att hantera ortorexi.
Fokus på att minska kontrollbehov: En del av behandlingen kan handla om att lära sig hantera stress och ångest utan att använda mat och kostrestriktioner som en trygghet eller kontrollmekanism.
Myter och missförstånd om ortorexi
Trots att ortorexi har blivit ett mer uppmärksammat fenomen är det fortfarande en relativt okänd ätstörning, och många missuppfattningar existerar kring tillståndet:
Ortorexi handlar bara om att vara hälsosam: I verkligheten handlar ortorexi om tvångsmässig fixering vid renhet och hälsosamhet som går långt utöver vanliga hälsoideal.
Ortorexi är inte en allvarlig ätstörning: Trots att det inte är en formellt erkänd diagnos kan ortorexi orsaka allvarliga hälsorisker, inklusive näringsbrist, social isolering och långsiktig psykologisk stress.
Det är lätt att sluta med ortorexi: Många tror att ortorexi kan lösas genom att börja äta mer varierat, men behandlingen kräver oftast professionellt stöd för att hantera de psykologiska orsakerna bakom fixeringen vid hälsosam mat.
Att söka hjälp – ett viktigt steg mot återhämtning
Det första steget mot återhämtning är ofta att erkänna att man har ett problem. Många som lider av ortorexi ser sin kostkontroll som en positiv livsstil, vilket gör det svårt att inse när den övergår till något destruktivt. Att våga söka hjälp kan vara utmanande men är viktigt för att undvika långsiktiga fysiska och psykiska konsekvenser.
Genom att prata med vårdpersonal, näringsterapeuter och psykologer kan individer få stöd och verktyg för att hantera sina problematiska matvanor och återfå en balanserad relation till mat. Att våga öppna upp sig om sin kamp och få stöd från omgivningen är också avgörande för att skapa en varaktig återhämtning.
Vägen mot en balanserad syn på hälsa och kost
Att återupprätta en sund relation till mat innebär att se på hälsa ur ett holistiskt perspektiv där balans och mångfald är lika viktiga som näringsinnehållet. Genom att uppmärksamma de tecken som kan tyda på ortorexi och förstå riskerna med en överdriven hälsomedvetenhet kan vi bidra till ett samhälle där god hälsa handlar om mer än att strikt följa dietregler. Att främja en balanserad och flexibel syn på mat är nyckeln till långvarig hälsa och välbefinnande.
Vanliga frågor:
Ortorexi är en ätstörning som karaktäriseras av en besatthet med hälsosam mat och träning. Personer med ortorexi är överdrivet fokuserade på matens renhet och kvalitet och kan utveckla strikta dietregler som kan leda till näringsbrist och social isolering.
Till skillnad från anorexi och bulimi, där fokus ofta ligger på viktnedgång och kroppsuppfattning, fokuserar ortorexi på matens renhet och kvalitet. Personer med ortorexi är mindre inriktade på sin kroppsbild och vikt, och mer på den upplevda kvaliteten av det de äter.
Vanliga symptom på ortorexi inkluderar en extrem fokusering på hälsosam mat, undvikande av sociala aktiviteter på grund av matregler, samt fysiska tecken som näringsbrist eller viktnedgång. Det kan även inkludera ångest vid tanken på att äta ”ohälsosam” mat.
Nej, ortorexi är för närvarande inte erkänd som en officiell ätstörningsdiagnos i större medicinska manualer som DSM eller ICD. Det är dock ett alltmer uppmärksammat tillstånd inom ätstörningsfältet och psykologisk forskning.
Behandling av ortorexi innefattar ofta en kombination av näringsrådgivning, psykoterapi och ibland medicinsk behandling för att adressera eventuella fysiska hälsoproblem. Viktigt är också att arbeta med underliggande psykologiska orsaker och hjälpa individen att utveckla en mer balanserad syn på mat och träning.
