Publicerad: 26-12-2024

Celiaki symtom: lär dig att förstå och identifiera glutenintolerans

Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom som påverkar tunntarmen och uppstår när kroppens immunsystem reagerar negativt på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Denna reaktion skadar tarmluddet, vilket försämrar kroppens förmåga att absorbera näringsämnen från maten. 

Symtomen kan variera kraftigt mellan individer, och i vissa fall kan celiaki vara svår att diagnostisera eftersom symtomen kan likna andra tillstånd. Här får du en djupgående genomgång av vilka symtom som kan uppstå, varför de uppstår och vad du kan göra om du misstänker att du är drabbad.

Vad är celiaki?

Celiaki är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunsystem attackerar sina egna celler. Detta sker när personer med celiaki konsumerar gluten, vilket leder till inflammation och skada på tunntarmens slemhinna. Skadan påverkar förmågan att ta upp näringsämnen från maten, något som i sin tur kan leda till olika komplikationer, inklusive näringsbrist, anemi och benskörhet. Sjukdomen är livslång men kan hanteras effektivt med en strikt glutenfri kost.

Symtom vid celiaki

Symtomen på celiaki varierar beroende på ålder, kön och individuell känslighet. Vissa personer kan uppleva tydliga och akuta symtom, medan andra har subtila tecken som är svåra att koppla till sjukdomen. Här är en översikt över de vanligaste symtomen.

Mag-tarmrelaterade symtom

De mest typiska symtomen på celiaki är kopplade till mag-tarmkanalen, även om alla med sjukdomen inte nödvändigtvis upplever dessa:

  • Diarré: En av de vanligaste symtomen vid celiaki. Många upplever kronisk diarré som inte går över trots behandling för andra tillstånd.
  • Förstoppning: För vissa visar sig celiaki istället som långvarig förstoppning.
  • Gasbildning och uppblåsthet: En känsla av att magen är svullen och ökad gasproduktion är vanliga klagomål.
  • Magont: Buksmärtor som återkommer kan vara ett varningstecken.
  • Illamående och kräkningar: Hos vissa individer kan glutenintag orsaka illamående och kräkningar.

Systemiska och näringsrelaterade symtom

När tunntarmens slemhinna skadas påverkar det kroppens näringsupptag, vilket leder till symtom som kan verka orelaterade till matsmältningssystemet:

  • Trötthet och utmattning: Näringsbrist som järnbrist kan leda till konstant trötthet och orkeslöshet.
  • Anemi (blodbrist): Ofta orsakad av järnbrist, men kan också bero på brist på folsyra eller brist på vitamin B12.
  • Viktnedgång: Oförklarlig viktminskning kan vara ett tecken på att kroppen inte absorberar näring som den ska.
  • Benskörhet (osteoporos): På grund av försämrat upptag av kalcium och vitamin D.

Hud och andra externa symtom

Celiaki kan också visa sig på huden eller genom andra fysiska förändringar:

  • Dermatitis herpetiformis: En hudsjukdom som orsakar kliande utslag och blåsor. Denna är starkt associerad med celiaki.
  • Munsår: Återkommande sår eller sprickor i munnen kan vara ett tecken på celiaki.
  • Håravfall: Näringsbrist till följd av celiaki kan leda till håravfall.

Neurologiska och psykiska symtom

Celiaki påverkar inte bara kroppen fysiskt, utan kan också ha psykologiska och neurologiska konsekvenser:

  • Nedstämdhet och depression: Många med celiaki rapporterar känslor av nedstämdhet, som kan förvärras av brist på näringsämnen som B12.
  • Ångest: Glutenintolerans har också kopplats till en ökad risk för ångest.
  • Neuropati: Nedsatt känsel, stickningar eller domningar, särskilt i fötterna och händerna, kan förekomma.
  • Migrän och huvudvärk: Vissa individer upplever kroniska huvudvärk eller migrän som ett av sina huvudsymtom.

Celiaki med milda symtom

En del personer med celiaki har inga märkbara symtom, ett tillstånd som kallas för ”tyst” eller asymtomatisk celiaki. Trots frånvaron av symtom sker ändå skador på tunntarmen, vilket kan leda till komplikationer på lång sikt. Detta gör det viktigt att testa personer med en familjehistoria av celiaki, även om de känner sig friska.

Sekundär laktosintolerans

Ett mindre känt faktum är att obehandlad celiaki kan orsaka sekundär laktosintolerans. Detta beror på att skadan på tarmluddet påverkar produktionen av laktas, enzymet som bryter ner laktos. När tarmen läker efter en övergång till glutenfri kost kan laktosintoleransen försvinna.

Hur diagnostiseras celiaki?

Om du misstänker att du har celiaki är det viktigt att du inte påbörjar en glutenfri kost innan diagnos. Detta kan påverka testresultaten. Diagnosen sker vanligtvis i flera steg:

  1. Blodprov: Ett blodprov kan mäta antikroppar mot gluten.
  2. Tunntarmsbiopsi: Om blodprovet indikerar celiaki görs ofta en biopsi för att bekräfta skador på tarmluddet.
  3. Genetiska tester: För att utesluta celiaki kan genetiska tester göras, eftersom vissa gener måste finnas för att utveckla sjukdomen.

Behandling av celiaki

Det finns ingen botande behandling för celiaki, men symtomen kan hanteras effektivt med en glutenfri kost. Detta innebär att alla livsmedel som innehåller vete, råg och korn måste undvikas. Att läsa innehållsförteckningar noggrant är viktigt för att undvika spår av gluten i bearbetade produkter.

Tips för att leva glutenfritt

  • Utbilda dig själv: Lär dig vilka livsmedel som är säkra att äta och vilka som inte är det.
  • Använd glutenfria substitut: Idag finns ett stort utbud av glutenfria produkter på marknaden.
  • Var försiktig med kontaminering: Se till att köksredskap, skärbrädor och brödrostar inte kontamineras med gluten.
  • Planera i förväg: Vid resor eller restaurangbesök kan det vara bra att undersöka glutenfria alternativ i förväg.

Varför är tidig diagnos viktig?

Om celiaki inte behandlas kan det leda till allvarliga komplikationer som:

  • Kronisk näringsbrist: Kan orsaka problem som benskörhet, anemi och trötthet.
  • Ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar: Såsom diabetes typ 1 eller autoimmun sköldkörtelsjukdom.
  • Tarmskador och ökad cancerrisk: Långvarig inflammation i tarmen kan öka risken för tarmlymfom.

Hur vanligt är celiaki?

Celiaki är en av de vanligaste autoimmuna sjukdomarna i världen. Studier visar att cirka 1% av befolkningen är drabbad, men mörkertalet kan vara stort eftersom många går odiagnostiserade. I vissa regioner, särskilt i Skandinavien, förekommer celiaki oftare, vilket kan bero på genetiska faktorer. 

Även om sjukdomen kan utvecklas i alla åldrar, diagnostiseras den ofta under barndomen eller i tidig vuxen ålder. Det är dock viktigt att känna till att celiaki även kan uppstå senare i livet, ibland efter en utlösande händelse som en infektion, operation, graviditet eller en period av intensiv stress.

Skillnaden mellan glutenintolerans och glutenallergi

Det är viktigt att skilja mellan celiaki, glutenintolerans och glutenallergi eftersom dessa tillstånd behandlas olika och har olika påverkan på kroppen. Vid celiaki reagerar immunsystemet på gluten och skadar tunntarmen, medan glutenintolerans inte involverar en autoimmun reaktion. 

Glutenintolerans kan orsaka liknande symtom som celiaki, men utan de långsiktiga skadorna på tarmen. Glutenallergi är en sällsynt men allvarlig allergisk reaktion som kan ge akuta symtom som nässelutslag, svullnad och andningsproblem. En korrekt diagnos är avgörande för att förstå vilken behandling och kosthållning som krävs.

Celiaki och dess koppling till andra sjukdomar

Personer med celiaki har en högre risk att utveckla andra autoimmuna sjukdomar och vissa komplikationer om sjukdomen inte behandlas. Vanliga associerade tillstånd är diabetes typ 1, autoimmun sköldkörtelsjukdom och reumatoid artrit. Dessutom kan obehandlad celiaki öka risken för vissa typer av cancer, såsom tarmlymfom. 

Därför är det viktigt att följa upp sin diagnos regelbundet med läkare och att hålla sig strikt till en glutenfri kost för att minimera risken för dessa sekundära problem. Forskning tyder också på att genetiska faktorer spelar en central roll i sambandet mellan celiaki och andra sjukdomar, vilket gör det ännu viktigare för familjer med sjukdomshistorik att vara uppmärksamma på sin hälsa.

När ska du söka hjälp?

Om du upplever något av symtomen som nämnts ovan, eller om du har en familjehistoria av celiaki, bör du överväga att kontakta sjukvården för en utredning. Tidig upptäckt och behandling kan förbättra din livskvalitet avsevärt.

Sammanfattning

Celiaki är en komplex sjukdom med en bred variation av symtom som kan påverka hela kroppen. För att identifiera och behandla sjukdomen är det avgörande att förstå dess tecken och effekter. Med rätt diagnos och en glutenfri kost kan de flesta med celiaki leva ett friskt och normalt liv. Misstänker du att du är drabbad? Vänta inte med att söka vård.

Vanliga frågor

Vilka är de första symtomen på celiaki?

De första symtomen varierar, men vanliga tecken inkluderar diarré, uppblåsthet, magont och trötthet. Hos vissa kan symtomen vara milda eller svåridentifierade.

Ja, celiaki kan utvecklas när som helst i livet, även om du tidigare tolererat gluten. Det kan utlösas av faktorer som stress, infektioner eller hormonella förändringar.

Celiaki har en stark genetisk koppling. Om en nära familjemedlem har sjukdomen ökar risken för att du också kan utveckla den.

Ja, symtom som trötthet, blodbrist, benskörhet, hudutslag och neurologiska problem som stickningar och domningar är vanliga hos personer med celiaki.

En diagnos ställs genom blodprov som mäter antikroppar mot gluten och ofta en tunntarmsbiopsi. Viktigt är att inte sluta äta gluten innan testning.

Lämna en kommentar…

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen